Fördelar med läskameror

Rätt synhjälpmedel till rätt användare

Vi är alla olika. På samma sätt som vi har olika kroppar, olika åldrar, roller och behov så finns det också olika typer av synnedsättningar. Och olika lösningar. Lika lite som en person med storlek XL blir hjälpt av att få ett par byxor i storlek M blir en person med grav makuladegeneration hjälpt av ett förstoringsglas. I denna broschyr försöker vi förklara vad som skiljer mellan olika hjälpmedel och tekniker för att du som förskriver synhjälpmedel ska vara så rustad som möjligt att ge rätt hjälpmedel till rätt person. 

 

Utan rätt korrigering hjälper inga hjälpmedel

Steg 1, innan man väljer synhjälpmedel, är att säkerställa att synen är korrekt uppmätt. Det påverkar både hur bra användaren ser och hur bekvämt det blir i vardagen. Om glasögonens/linsernas styrka är fel, blir också resultatet fel, oavsett hur bra hjälpmedel man får. Med felaktig synkorrigering blir bilden suddig, text blir svårare att läsa och kontraster och detaljer sämre. Det är också ansträngande för ögonen och kan leda till ögontrötthet, spänningshuvudvärk och svidande ögon. 

 

Olika synfel kräver olika lösningar och rätt korrektion är alltså en förutsättning för att kunna välja rätt hjälpmedel. Syn handlar inte bara om ögat – utan också om hjärnan. Fel styrka kan ge dålig djupuppfattning och svårigheter att koordinera synen (speciellt vid progressiva glas). Detta märks inte minst vid användning av skärmar och rörelser kan få användaren att känna sig yr eller att se suddigt. Då hjälper inte ens de allra bästa synhjälpmedlen. 

 

 

"Det finns tyvärr många exempel på att människor fått jättefina hjälpmedel utskrivna från sin syncentral, men inte kan eller vill använda dem eftersom de ser så dåligt med dem och detta i själva verket beror på att man inte från början korrigerat deras syn."

Andreas Asplund, Synkliniken i Växjö

 

Varför läskamera? Vad säger forskningen?

Amerikanska forskare vid University of Minnesota slår fast att elektroniska hjälpmedel (ex läskameror) överlag ger snabbare läsning och att stationära läskameror ökar läshastigheten redan vid det första användningstillfället. En stationär läskamera erbjuder olika former av stöd för manuell sidnavigering, ger en robust och jämn läsning och är en beprövad referens för läsning i vardagsuppgifter för användare med nedsatt synförmåga. Stationära läskameror, eller ”äkta läskameror” med stor skärm och XY-bord, ger längst uthållighet, bäst överblick och mest stabil läsning vid omfattande läsuppgifter.*

 

En stationär läskamera ger alltså möjlighet att läsa längre och snabbare samtidigt som de anstränger ögonen mindre än andra, mindre synhjälpmedel. De möjliggör långvarig läsning av läroböcker, tidningsartiklar och mycket annat. De minskar också behovet av att hålla papper eller kamera stilla och ger en lugn, stabil bild som inte darrar.

I hemmiljö bidrar en läskamera till självständighet. Den sparar tid vid hantering av ekonomi, läsning av brev, manualer, morgontidningar med mera. Men ger även många andra fördelar. Den är mest komfortabel och ger mindre belastning på nacke och armar jämfört med handhållna alternativ. Den erbjuder vanligen också bäst bildkvalitet, vilket är särskilt viktigt vid läsning av liten text. 

 

Konkreta exempel:

• Användare med AMD kan läsa hela morgontidningen utan att behöva hålla kameran stilla i handen.
• Personer med glaukom kan läsa rader med mycket hög kontrast utan att de försvinner vid huvudrörelser.
• Äldre användare slipper krångla med inställningar – stationära är ofta intuitiva och enkla att använda.

* Källa: https://www.cochrane.org/evidence/CD003303_reading-aids-adults-low-vision

 

 

En läskamera kan användas till så mycket mer än bara läsning...

• Utföra handarbete och pyssla
  Det blir ofta möjligt att fortsätta att utföra handarbeten, pyssla eller arbeta med objekt, som t ex legobyggen. 
• Lösa korsord och Sudoku
  Korsord och Soduko är ett bra sätt att hålla hjärnan igång och ett roligt tidsfördriv som kan göras under en läskamera. 
• Inspektera sår och byta batterier
  är andra saker som underlättas med hjälp av en läskamera, men som är svårare med handhållna alternativ. 
• Spegel med förstoring
  Många läskameror har spegelfunktion, som underlättar då man vill lägga smink.

 

 

"Jag fick handhållet. Det är ett Marathon för ögonen."

Detta är en kommentar vi ofta får höra från användare och som sätter fingret på skillnaden mellan handhållna enheter och större läskameror. Handhållna enheter bör i första hand ses som komplement till synhjälpmedel med större skärmar, inte som ersättare.

 

En äkta läskamera har äkta, optisk zoom. Detta har stor betydelse för den som har nedsatt syn. Läs mer om vad det innebär och om olika tekniker som gör stor skillnad här.

 

Läskamera på arbetsplatsen

För professionella användare ger läskameran flera tydliga fördelar såväl för användaren som för arbetsgivaren. En läskamera är det snabbaste sättet för personer med synnedsättning att kunna läsa tryckt material, men även för att hantera dokumentflöden, fakturor, kontrakt med mera. Dessutom medger en läskamera bättre ergonomi och den kan ofta kombineras med dator, t ex med en så kallad Split-screen-funktion, som delar upp skärmbilden mellan dator och läskamera. Sammantaget innebär detta att användaren kan utföra sitt arbete mer effektivt och med lägre risk för framtida sjukskrivningar.

 

Konkreta exempel:

• En administratör med retinopati kan läsa fakturor och följesedlar i högt tempo.
• En jurist med synnedsättning kan t ex läsa och kommentera tunga kontrakt utan att tappa tempo.
• En anställd i butik kan läsa små produktetiketter snabbt och pålitligt.

 

AI ger ännu fler fördelar

Med AI blir synhjälpmedlen ännu smartare, effektivare och mer användbara. Exempelvis blir det möjligt att få en tryckt text översatt till ett annat språk, eller sammanfattad. Användaren kan skriva, eller med hjälp av en mikrofon fråga vad texten handlar om. Det går också att ställa specifika frågor om textens innehåll, t ex ”Finns ordet laktos omnämnt i texten” och genast få svar.

 

Det går också bra att ställa frågor om vad som helst, det vill säga om sådant där svaret inte finns i den text man har framför sig, som t ex vad huvudstaden heter i ett visst land och få svar direkt. Detta kan givetvis användas för allmän information, men kan även användas för att ställa relevanta följdfrågor till en text. Användaren kan även ställa specifika frågor om t ex OCR-nummer eller belopp på en faktura.

 

AI kan även användas för att tolka och läsa upp handskrift, eller för tolkning av objekt, bilder och diagram. Du kan t ex få hjälp med att tolka vilka valörer de sedlar eller mynt som du placerat under läskameran har. Och inte bara det, du får dem också summerade. Detta är exempel på sådant som traditionellt kan vara utmanande vid användning av förstorande hjälpmedel eftersom man ofta missar helheten vid kraftig förstoring. Nu kan användaren ställa frågor som ”Hur hög är den största stapeln i diagrammet?”, ”Hur stor procentandel utgörs av de gula bitarna i diagrammet?” eller ”Beskriv grafen”. Man kan även få hjälp med ekvationer etc och dessutom få förklarat för sig hur ekvationen ska lösas.

 

Exempel från verkligheten: Läs vår artikel om Linus, präst i Mariakyrkan i Växjö

Användning av XY-bord (läsbord)

Ett XY-bord (läsbord) är ett justerbart arbetsunderlag som kan skjutas i längs- och djupled. Dessa ger tydliga fördelar för användaren vid läsning av längre texter. De gör det enklare att följa med i texten – vid kraftig förstoring är det ofta svårt att orientera sig i textavsnitt. Med ett läsbord som kan bromsas i djupled blir det enklare för användaren att följa en rät linje, som t ex en textrad. De innebär vanligen också en mer upprätt arbetsställning, vilket minskar belastningen på nacke och rygg och därmed minskar även risken för värk och trötthet. När läsbord är integrerade i en läskamera säkerställs även rätt vinkel mot läskamerans kamera vilket ger optimala förhållanden och minskar risk för bländning.

 

 

 

Läskamera i skolan

Skolan är en miljö som på flera sätt skiljer sig från andra när det gäller kriterier för val av synhjälpmedel.  Förutom att eleven behöver få bästa möjliga förutsättningar för att kunna följa med i undervisningen och ta del av de material som delas så ställs också krav på mobilitet. Dessutom vet vi av erfarenhet att många elever efterfrågar diskreta synhjälpmedel som gör att de utmärker sig så lite som möjligt i klassrummet. Därför finns det många olika typer av hjälpmedel tillgängliga för skolelever. Det finns t ex bärbara läskameror som kan kopplas till en iPad eller laptop, men även trådlösa flerkamerasystem som kan visa bilder från olika positioner i klassrummet. 

 

 

Förutom ovan nämnda delar behöver man också fundera över följande vid val av synhjälpmedel:

• Uthållighet. Eleven behöver ges förutsättningar för att kunna läsa även längre texter snabbt och effektivt, utan att ögonen tröttas ut.
• Synhjälpmedlet behöver säkerställa möjlighet till långvarig läsning av läroböcker, prov och utskrifter
• Minimering av kognitiv belastning. Eleven behöver kunna koncentrera sig på textens innehåll och 
• t ex inte på att hålla ett papper stilla. Detta kan t ex underlättas med hjälp av XY-bord (läsbord). 
• Överblick. Skärmen behöver vara tillräckligt stor för att eleven ska kunna tillgodogöra sig och förstå kartor, tabeller, ekvationer etc.
• Synhjälpmedlet behöver också ge en tydlig, stabil förstoring som minskar stress och minskar risken för misstag.
• Stora kartor, tabeller, NO-bilder och långa prov kräver stabil förstoring och stor skärm – överblick och hastighet påverkar studieresultatet. Råd från skol- och rehabiliteringsaktörer framhåller att desktop‑videoförstorare (det vi på LVI kallar läskameror) ger bästa skärmstorlek och kamerakvalitet när portabilitet inte är primärt.* 

*Källa: perkins.org

Konkreta exempel:

• En elev med RP får betydligt jämnare läsning av matematikuppgifter, som ofta kräver att man snabbt växlar blick mellan flera delar av materialet, med hjälp av en läskamera.
• Med en läskamera kan en elev i högstadiet läsa långa textstycken i svenska utan att behöva ta 
• pauser var tredje minut.
• En elev med nystagmus får en stabil bild som inte darrar, vilket minskar illamående och trötthet.
   

 

Så: vilka fördelar ger egentligen äkta läskameror?

Sammanfattningsvis så ger en läskamera, enligt forskarna, flera fördelar såsom:

• Större skärm – bättre överblick. Användaren ser mer av sidan och det blir enklare att hitta i tabeller, bilder, spalter mm (källa: afb.org).
• XY‑bord – lugnare läsning. Pappret förs kontrollerat och mjukt i sid- eller djupled i stället för att flytta kameran eller handen hela tiden. Det gör läsningen bekvämare och jämnare (källa: afb.org).
• Snabbare läsning. Forskning visar att elektroniska läshjälpmedel ofta ger snabbare läsning än vanliga (optiska) förstoringsglas, särskilt när man läser längre texter (källa: cochrane.org).
• Mindre ansträngning. Med stabil bild, bra kontrast och rätt arbetsavstånd orkar man läsa längre utan huvudvärk och trötta armar

(källor: cochrane.org, hadleyhelps.org).

När passar handhållet/bärbart?

Det är alltid användarens individuella behov som styr vilket hjälpmedel som passar bäst. Men generellt kan man säga att...

• Handhållna enheter är perfekt för snabba saker som att läsa prislappar, kvitton, medicinetiketter mm, medan de ofta blir krävande att använda och hålla i vid längre läsning (källa: hadleyhelps.org).
• Kompakta/hopfällbara enheter är bra när användaren behöver ta dem med sig, men en stationär läskamera ger oftast mest bekväm långläsning (källa: perkins.org).

 

FAQ/Vanliga frågor om synhjälpmedel från användare

Kan en läskamera läsa upp texten åt mig?

Ja, många synhjälpmedel har OCR/Text-to-Speech/AI som kan läsa högt. Det finns även modeller med AI som kan översätta, sammanfatta och svara på frågor om innehållet i texten. 
 

Jag vill kunna ta med mig synhjälpmedlet ibland – vad behöver jag?

Många väljer både och: en stationär hemma/på jobbet/i skolan för långläsning och en handhållen i fickan för snabba ärenden. Men om man sällan läser längre texter så kan en medelväg vara att välja ett kompakt/hopfällbart synhjälpmedel. 

 

Behöver man verkligen en läskamera? Räcker inte en iPad?

För vissa användare kan en iPad, eller ett enklare elektroniskt förstoringsglas fungera bra i vissa situationer, särskilt om det är kortare texter som ska läsas. För personer med måttlig till grav synnedsättning och vid längre läsning är det dock stora skillnader mellan en konsumentprodukt och ett synhjälpmedel, såsom en läskamera, som från grunden utvecklats specifikt för användare med nedsatt syn. En stor och viktig skillnad är att en läskamera har äkta, optisk zoom, till skillnad från konsumentprodukter som nästan uteslutande har digital zoom. Här kan du läsa mer om dessa skillnader, och om vad de betyder vid praktisk användning. 

 

 

Läs också om vad du behöver tänka på vid val av bildskärm och om hur du ska tänka när det gäller belysning. 

 

Vad skiljer mellan olika typer av synhjälpmedel?

Äkta läskameror	Hopfällbara/kompakta enheter	Handhållna enheter
Större skärm	Mindre skärm	Liten skärm
Kraftig kamera med  optisk zoom	Bättre för mobilitet än stationära. Finns med optisk och digital zoom	Digital zoom för korta upp- gifter, ex läsning av etiketter
Stabil under långvarig läsning	Saknar ofta XY-bord och kräver att man flyttar dokumentet själv	Ostadiga vid längre läsning
Kan fås med XY-bord för snabb och kontrollerad	Utmärkt för kortare läsning eller då användaren ofta byter miljö.	Kan medföra handtrötthet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ladda gärna ned vår broschyr: Rätt synhjälpmedel för rätt användare